onsdag 18 november 2020

Vi borde ha motverkat det här med externa köpcentrum

Detaljhandelns strukturomvandling har pågått länge och den främsta drivkraften är digitalisering. I en värld där allt som går att digitalisera, digitaliseras, uppstår logiska konsekvenser, men det tar tid innan vi vanliga människor kan se slutresultatet. Så långt tillbaka som man kan minnas har handel bedrivits tack vare några grundläggande premisser: 

  • Varor måste fraktas till en "marknad" för att tillgängliggöras.
  • Det måste finnas potentiella kunder på marknaden som tycker att varorna är så attraktiva så att man köper. 
  • Prissättningen sker utifrån utbud och efterfrågan, där matematiken för en köpman ofta varit relativt enkel; man köper in varor billigare än vad man säljer dem för. 

Dessa grundläggande premisser har format det fält som vi benämner "detaljhandel" och levererat olika butiksformat, allt från butiker med betjäning över disk, till snabbköp, kiosker, varuhus, flagship stores, säsongsbutiker, till specialbutiker och upplevelseshopping. Ibland har butikerna placerats i stadskärnorna, ibland i köpcentrum utanför staden och "kampen" mellan var handeln ska lokaliseras har funnits länge. Som regel har den varit sund, tvingat detaljhandelsaktörerna att stå på tå, tänka nytt, vara kreativa, vilket i förlängningen borde gynna konsumenten som får en bättre detaljhandel. Så här har det sett ut. Länge. Men inte mer. 

Nu (eller egentligen inte nu, utan för ett tiotal år tillbaka i tiden) är premisserna för detaljhandel förändrade. 

Foto: The Future Retailing Store, från ett forskningsseminarium vid Högskolan i Borås då handelsforskare diskuterade framtidens handel år 2014. 

Detaljhandel är inte längre ett lokalt fenomen och varor måste inte fraktas till "butiken". Konsumenter har tillgång till varor utan att besöka den lokala "marknaden", utbudet från globala aktörer är enormt och de aktörer med bästa synergierna (oftast de riktigt stora) kan erbjuda attraktiva priser. Dessa förändringar kommer inte plötsligt. De har pågått länge och det finns många som har kunnat förutsäga vilka konsekvenser det skulle innebära för detaljhandeln. Men när Corona-pandemin svepte över världen ökades förändringstakten för detaljhandeln dramatiskt. 

Foto: The Future Retailing Store, från ett forskningsseminarium vid Högskolan i Borås då handelsforskare diskuterade framtidens handel år 2014.

Plötsligt hoppade vi över flera steg i den förutsägelse om "Detaljhandelns Nya" vi visste skulle komma. Och nu står vi inför enorma utmaningar som måste hanteras direkt. Då duger det inte med att säga som finansmarknadsminister Per Bolund "vi borde ha motverkat det här med externa köpcentrum". Det handlar inte om den problematiken! Den är överspelad för länge, länge sedan!

Om vi vill ha levande städer måste våra beslutsfattare inse att handeln bygger våra städer. Man måste också förstå detaljhandelns förändrade premisser. Idag fungerar handeln på ett annat sätt än tidigare och helt nya aktörer agerar i "branschen" som ständigt förnyas, utökas, kompletteras och försvinner. För utan en fungerande handel minskar levnadsstandard och trivsel. Utan en fungerande handel ökar otryggheten och vissa grupper riskerar att stå helt utan livets nödtorft. Detaljhandelsbranschen kan inte längre betraktas som ett självspelande piano med enkla mekanismer. Det är oerhört komplexa samband som påverkar det globala nätverket av detaljister, grossister, varumärkesägare, producenter, transportörer, distributörer, IT-företag och en enorm flora av tjänsteleverantörer som sammantaget ser till så att konsumenter kan konsumera. 

Visst hittar vi innovativa förslag som kortsiktigt kan "rädda" en hotad handel, men jag menar att problematiken är mycket större än vad våra beslutsfattare tycks förstå. Genom att dra slutsatsen att den hårt ansatta butikshandeln i svenska stadskärnor beror på att vi tillåtit externa köpcentrum, är precis den typen av uttalande som stärker mina farhågor: våra folkvalda politiker förstår inte "Detaljhandelns Nya". En sådan kunskapsbrist kan bl.a. leda till felaktiga investeringar, kortsiktiga insatser som förstör mer än vad de ger nytta, sämre tillgänglighet, högre priser, att människor tvingas flytta, att arbetstillfällen försvinner i onödan och att varutransporter blir ineffektiva. 

För att "rädda handeln" behövs kunskap och insikt. Och attitydförändring. 

//Malin Sundström 

1 kommentar: