fredag 22 februari 2019

INSiDR - Tankar om data och makt

Jag gläds åt samtalen med doktorander i forskarskolan INSiDR eftersom jag får så många nya idéer, men även insikter om komplexiteten som digitalisering innebär för handelsfältet. Ta till exempel det här med Artificiell Intelligence och Machine learning: även om mycket idag handlar om hur marknadsföring med hjälp av algoritmer kan öka relevans och träffsäkerhet, så finns det stora och centralt underliggande frågor kring dessa möjligheter. Och naturligtvis är dessa frågor klassiska, eftersom de bygger på historiska erfarenheter av annan typ av teknologiska genombrott. Det handlar om etik, integritet, makt, transparens, öppenhet, rättvisa, inkludering, användningsområden och syften. Tyvärr möter jag sällan den typen av frågeställningar bland praktiker, eftersom de verkar ha fullt upp med att jaga efter den mest optimala algoritmen och skapa mer effektiva sätt att mäta insatser i förhållande till utfall. Men icke förty – jag kan garantera er att de klassiska frågorna kommer att hänga kvar kring både AI och Machine learning, som ett oönskat plåster. Och förr eller senare måste man ta sig an dessa mer obekväma frågor. Den styrning som senast tvingade oss att tänka till var restriktionerna kring hur man hanterar data (GDPR), vilket skapade mycket arbete och som säkert uppfattades som både besvärligt och kostsamt. Men jag tror bara att det var början. Det kommer att komma ännu fler restriktioner framöver.

Och skälet till det handlar givetvis om att människor tycker det är skrämmande med data, särskilt social data, eftersom det finns en maktdimension kopplat till att äga information. Den som har ett kunskapsmässigt övertag (äger data och har förmåga att analysera) har också möjlighet att styra, kontrollera och bestämma. Historiskt finns flera exempel på hur avgörande det kan vara att skaffa sig ett kunskapsmässigt övertag vad gäller data. Ta t.ex. det som hände i Bletchley Park under andra världskriget, då tusentals människor (majoriteten kvinnor) metodiskt samlade in information för att knäcka fiendekoder. Ett annat exempel är alla dessa försök att samla information om individer med syfte att ”ha kontroll”, men som oftast resulterat i helt andra syften som t.ex. att man ”förändrar sakernas tillstånd” utifrån den information man har. Allt detta vet vi, men ändå glömmer vi bort den sundhet som finns i att ifrågasätta datainsamling. Vi delar glatt med oss om ditten och datten på sociala medier och vi pratar dagligen med röststyrda maskiner – oftast med motivet att det sparar oss tid och för att det är underhållande.

 


















För er som vill veta mer om mer negativa/komplexa aspekter av data så rekommenderar jag den här läsningen:

//Malin Sundström