tisdag 18 december 2018

Inte ens online-jättarna klarar sig

Här kommer några korta tankar efter dagens arbete som handelsforskare:

Vem kan tjäna pengar idag på att bedriva handel? Nu visar det sig att de stora inte alls är säkra längre och inte ens de stora online-företagen. I ett reportage från Bloomberg kan ni lyssna på en mycket intressant diskussion om detaljhandelskrisen. Här är länken. 

Själv tror jag mycket på att branschen måste ta sig en rejäl funderare på varför de finns, vem de tjänar och vilken roll de har i ett större sammanhang. Vilken roll ska handeln fylla i framtiden? Är det rollen som leverantör och tillgängliggörare av varor, eller finns det kanske något högre värde som skulle kunna handla om att få människor att fatta bättre och mer hållbara konsumtionsbeslut? Svar på den här typen av frågor skulle kunna utgöra intressanta bidrag till nya affärsmodeller. Skulle t.ex. nudging kunna vara ett sätt för små företag att motivera sin existens, och skulle man i så fall kunna ta betalt för en sådan verksamhet?















//Malin Sundström

måndag 17 december 2018

Kunderna swipar bort företagen

Förr i tiden fanns det riktiga reor. Så sa en kollega till mig häromdagen och jag nickade lite disträ. Men sedan hajade jag till. För det hon sa fick mig att tänka på hur det var förut. När butikerna reade ut sina lager med regelbundenhet vilket innebar att man kunde förvänta sig en rejäl mellandagsrea och en sommarrea. Jag minns tex att NK bara hade två reor om året; vinter- och sommarrea. Det innebar att man inte hade någon mellandagsrea, utan väntade med sin vinterrea till den 7 januari. Detta var år 2009. Då var reorna nästan något man såg frame mot. Nu är allt ändrat och 9 år senare är vi fullkomligt dränkta I reor och fenomen som t.ex. Singles Day och Black Friday.

Vi är också helt överösta av erbjudanden och företagen bönar och ber oss att vara med I just deras kundklubb. För att tacka ja lockas vi med rabatter och engångserbjudanden. Vi samlar poäng på allt vi köper och får ännu mer rabatt.

Som företag förstår jag inte hur man kan fortsätta vara en del av den här cirkusen. Hur kan man tro att det går att konkurrera med pris, när alla gör det? Det blir som en nedåtgående spiral där omsättningshetsen tvingar företagen att sälja mer, och när man måste sälja mer, så sänker man priserna. Inte ens kunden gynnas av en sådan negative utveckling, för i takt med att priserna sänks, så påverkas också kvaliteten negativt. Precis som tillverkningsmetoder, arbetsförhållanden i produktionen, transportsätten etc.


Förutom dessa uppenbara negativa konsekvenser av en ständig rea-limbo uppstår något annat mycket negativt vad gäller kundrelationen: utbytet minskar i värde och kunden tappar tron på företaget. För om en relation ska vara hållbar krävs att två parter utbyter något av värde för båda två. Och man måste byta jämnt. Är varan värd 40 kronor, ja, då betalar man 40 kronor för den och får varan istället. Företaget får pengarna. Kunden får varan. Men om tillräcklig manga kan sälja varan för 40 kr, då kommer snart någon som kan sälja den för 39 kr. Då går kunderna dit. Lojaliteten försvinner lika snabbt som man swipar bort en oönskad bild på sin mobilkamera.  

Nej, det är nog dags att tänka nytt om handeln vill leverera kundvärde. 

måndag 3 december 2018

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad

Det är en fantastisk känsla att ha förmånen att hänga med goa kollegor. Människor som berikar dig intellektuellt, överraskar och utmanar och samtidigt visar värme och empati. Att man dessutom lyckas prestera ett arbete som gör en stolt under lång tid är en riktig bonus.



Tack Sara, Stavroula, Cicki och Camilla för perfekta dagar i Varberg och tack Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för att ni trodde på vårt forskningsprojekt i handelsutveckling!  Vi är själva väldigt stolta över våra leveranser och att vi nått våra mål: 

  • Vi har skrivit publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter, deltagit i forskningsprojekt knutna till SIIR Partner Group samt träffat företag, föreläst och genomfört workshops.

  • Vi har också bloggat, gjort YouTube filmer, skrivit nyhetsartiklar och nyhetsbrev, medverkat i poddar och skrivit forskningsansökningar.
Konceptet med att låta forskare och labbkoordinator mötas för att utveckla handelskunskap och Handelslabbet överraskade oss alla positivt.