söndag 7 oktober 2018

Skarpa hjärnor istället för vansinne!

Handelsrådet är en av de största privata finansiärerna av handelsforskning och en aktör som jag haft och har förmånen att arbeta tillsammans med. Vi har bl.a. tagit fram en agenda för handelsforskning i Sverige där vi pekar ut ett antal initiativ som kan leda till en mer effektiv och lönsam näring med bättre arbetsmiljö och ett större bidrag till ett hållbart samhälle. Vi föreslår bl.a. att kopplingen mellan handelsföretag och akademi måste stärkas och att kontaktytor och kunskapsöverföring måste ökas och förbättras. Vi säger också att handelsforskning behöver en ökad finansiering och att finansiärerna måste ges en möjlighet att bättre förstå handelns särskilda förutsättningar.

Bild: Handelsrådet
Inte någon gång i arbetet med agendan sågade vi någon och menade att professionen är ”dum i huvudet” eller att det de gör är ”vansinne”. Det hade varit att skjuta sig själv i foten, rasera möjligheter till samverkan och förstöra långsiktiga visioner om att göra samhället bättre med hjälp av en framgångsrik handelsnäring. Dessutom hade sådana negativa åsikter inte ens föresvävat oss, eftersom näringen och dess företrädare är långt ifrån dumma i huvudet. Jag vet inte hur många energiska, passionerade och innovativa människor jag mött i handelsnäringen och framför allt inom textil- och konfektionsindustrin. Människor som utvecklat effektiva varuförsörjningssystem med hjälp av lean retailing, avancerad mjukvara och tekniskt smarta lösningar. 

Antalet kloka affärsmänniskor i samma näring är också många, där man integrerar aktörer bakåt i värdekedjan och blir större men också bättre. De skaffar sig resurser som på sikt kan bidra till smartare produktion och klokare konsumtion. Och tankarna kring hållbarhet lever i allra högsta grad bland sådana människor, både i världen, i Sverige och i Sjuhäradsbygden. Ta bara Paul Frankenius som exempel, Paul som är en modemecenat prisad av bl.a. Habit och inspirerande bollplank till många inom näringslivet och forskarvärlden. När han fyllde 60 år fanns på hans önskelista: Mindre plastoch mer fisk i våra världshav!
Foto: Bockasjö
Eller så har vi Anders Halvarsson, en av grundarna till NetOnNet, som nu för tiden har fullt upp med att utveckla ett efterfrågat nytt butiksformat som bygger på att erbjuda en mötesplats för fotointresserade. En föregångare när det gäller att tänka nytt om butiken som upplevelsecenter och där kurser och föreläsningar ingår i sortimentet. Besök gärna Scandinavian Photo på Vasagatan 14 om du befinner dig i Stockholm så får du se en intressant plats.  
Foto: Dagens Handel
Ett annat exempel på kloka människor som värnar hållbarhet är Reimar Westerlind som alltid står på tå när det gäller investeringar i kloka lösningar som sparar energi, förbättrar arbetsmomenten och bidrar till effektivitet. Ta bara den senaste innovationen han delfinansierat som i folkmun kallas för den magiska tråden.
Foto: Borås Tidning
Ett sista exempel är Göran Carstedt, en god vän till mig och erfaren industriledare för bl.a. IKEA och Volvo, som jag lärde känna under våra år som styrelseledamöter i Indiska. Göran som under lång tid varit drivande i frågor om hållbarhet och bl.a. varit Senior Director inom Clinton Climate Initiative.  

Men jag ska inte gå igång mer, för då slutar jag aldrig. Kan bara konstatera att jag inte alls tycker som Universitetslektor i textil och mode, Jonas Larsson, vid Högskolan i Borås, som i dagens BT menar att textilindustrins människor är dumma i huvudet. En sådan inställning underlättar kanske inte heller om man har som ambition att bygga en samverkansplattform för hållbart mode och hållbara textilier. Det är svårt att se logiken i att sätta sig på höga hästar och såga den näring man har för avsikt att samverka med. Men kanske är det så att rubriksättningen av den intervju jag refererar till i Borås Tidning blev helt tokig. Jag hoppas på att så är fallet. 
Foto: Borås Tidning, Jan Pettersson fotograf
I artikeln finns dock några intressanta frön för ökad hållbarhet i mode- och textilbranschen, t.ex. idéerna om att redesigna och göra om befintliga produkter så att de får nytt liv. Troligen är dock sådana modeller svåra att göra storskaliga och lämpar sig bättre för det lilla företaget eller konsumenterna själva. Jag har svårt att se hur en bransch med en majoritet av små- eller medelstora företag, ska kunna investera i mobila applikationer som erbjuder "production-on-demand" och rent krasst tror jag inte ens att de riktigt stora aktörerna är beredda att gå den vägen. För även om teknisk utveckling gör att nya lösningar blir billigare så handlar förbättring och förändring i mode- och textilbranschen om tankemässig mognad hos konsumenterna och om insikten att företag består av tänkande människor.  Men det handlar också om storskalighet. En viktig tanke som Göran Carstedt driver och som ni kan lyssna på här: 



Jag vill också att mode- och textilindustrin ska bli bättre på hållbarhet och jag gillar visionen om att det 2030 ska vara bra för jorden att köpa en tröja till (BT, 2018-10-07). Men jag tror inte på utspel om att forskare är så mycket smartare än praktiker. Jag tror mer på att samla alla skarpa hjärnor från industrin i tankesmedjor där man gemensamt samskapar idéer och verktyg. Jag tror också på nedanstående: 

…people don’t mind change, but they do mind being changed

…organizations don't act like machines, but more like
living communities
    

//Malin Sundström


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar