onsdag 28 december 2016

Kritiskt tänkande

God fortsättning på julen alla Bloggläsare!

Jag läste en artikel häromdagen som jag inte kan sluta tänka på, och som jag tänkte dela med mig av så här i mellandagarna. Den handlade om kritiskt tänkande och dess betydelse för framtida anställning och var skriven av Martin Davies vid University of Melbourne. I Australien har man gjort en undersökning av olika platsannonser under tre år och kommit fram till att kompetensen ”förmåga till kritiskt tänkande” har ökat med 158 %. År 2006 visade en stor rapport från ett konsortium av mer än 400 amerikanska arbetsgivare att "kritiskt tänkande" rankas som den högst önskvärda förmågan bland nya medarbetare. Intressant!

Inom akademin har kritiskt tänkande varit ett självklart mål och anges ofta som ett kunskapsmål i kursplaner. Men vad är då ”kritiskt tänkande” och ser vi denna förmåga på samma sätt, oavsett om det är en arbetsgivare eller ett universitet som efterfrågar den? Martin Davies gör i sin artikel ett försök att förklara vad kritiskt tänkande innebär och menar att praktikens förklaring till vissa delar kan skilja sig från akademins uppfattning, men att de i grund och botten har samma innebörd: det innefattar färdigheter i argumentation, logik och reflekterande samt en förmåga att analysera fakta, skapa och organisera idéer samt att problematisera och därmed komma fram till nya frågeställningar. Och nu handen på hjärtat – vem eller vilka lärosäten vill ha en sådan medarbetare?

I universitetsvärlden har raka motsatsen till kritiskt tänkande ofta stimulerats där man premierar medarbetare som är ortodoxa och som följer rådande normer, som producerar forskning enligt det som alla förväntar sig och som ”mäts” enligt mått som bestämts för länge länge sedan. En lärare är ofta den som lär studenterna vad de ska tänka, inte hur de ska lära sig att tänka.

En annan, och lika viktig frågeställning är: vilka företag vill ha en kritiskt tänkande medarbetare – på riktigt?

I företagsvärlden finns det sällan plats för medarbetare som reflekterar. Skälet är ofta att det tar alldeles för lång tid. Istället vill man gärna ha människor som snabbt kan ta beslut och som har en problemlösningsförmåga. Medarbetare som kommer med fler frågor än svar är sällan de som uppskattas.


Det jag går och funderar på just nu är därför ganska uppenbart: vill vi verkligen ha kritiskt tänkande medarbetare (oavsett om de återfinns i näringslivet, offentlig sektor eller i akademin)? Och vad menas egentligen med kritiskt tänkande? Välkomna att fundera själva kring dessa två frågeställningar under jul- och nyårsledigheten!

//Malin Sundström

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar