torsdag 30 juli 2015

Trendsnack som berör

Mitt i högsommaren befann jag mig i Båstad. Metropolen för tennisälskare under sommaren, men även metropolen för "the others". Det vill säga: människor som jag spontant inte har något gemensamt med vad gäller konsumtionsvanor, märkespreferenser och attityd. Fast just den tråden låter jag vara just nu. För den här bloggen ska inte handla om Stockholmsbrattsen utan om trender och digitalisering. Och trendsnack från två personer som verkligen berörde: Fredrik Reinfeldt och Johan Staël von Holsteins. Den här bloggen handlar om Fredriks trendsnack.
I tidigare blogginlägg har vi från tid till annan diskuterat det här med trender. Vad det är. Hur man kan tänka om en trend. Varför det är viktigt med trender. Men de människor som beskriver en trend kan också välja att göra det utifrån olika perspektiv. Ett lite bredare sätt att se på en trend är att välja det mer nationalekonomiska synsättet. Något som Fredrik Reinfeldt gjorde under en timmes tid och valde trenden kring Europas ekonomi, de förändrade yrkesrollerna och den omställning som kommer att vara helt nödvändig att hantera samt morgondagens viktiga ledarskap. Av dessa talepunkter fastnade jag särskilt för hans analys av de förändrade yrkesrollerna. Han menade att de arbeten och yrken som vi tidigare trott alltid kommer att finnas, troligen kommer att försvinna. Och om de inte försvinner så kommer de med all sannolikhet ändå ändra karaktär. Vi kommer inte att arbeta med samma saker, samma aktiviteter och rutiner som tidigare. Innehållet i våra tjänster förändras ständigt. Digitaliseringen och konsekvenserna av en uppkopplad värld påverkar inte bara hur vi arbetar utan också vad vi faktiskt gör på jobbet. Enkla arbetsuppgifter försvinner. Sådant som kan mekaniseras/automatiseras ersätter ibland människors händer. Samtidigt uppkommer nya behov av kompetenser. Sådant som knappast kan ersättas av digitala lösningar utan som kräver mänsklig intelligens, empati, flexibilitet och avancerad utbildning.

Inom den svenska handeln har vi en sådan utveckling och förändring av arbeten. Dagligen påminns vi om att det inte är enkelt att bedriva handel och att det är stora omställningar som pågår vad gäller så kallade "enkla tjänster" och mer avancerade uppgifter. Färre personer krävs idag i kassorna i våra butiker. Istället behövs butiksmedarbetarna på andra platser. De behöver också lära om, tänka nytt vad gäller t.ex. hur kunderna hanteras och bemöts. En dagligvarubutik i framtiden kommer kanske inte att ha kassapersonal överhuvudtaget utan istället erbjuda butiksvärdar som möter upp kunderna, hjälper dem lösa sina problem, inspirerar dem och ger dem råd, visar hur maträtter kan tillagas, hjälper dem att få hem varorna osv. Dagligvarubutikerna anställer också i högre grad avancerade analytiker, programmerare och systemvetare. Sådana medarbetare som kan utveckla rätt IT-lösningar för morgondagens handel och morgondagens kund. 

Det är tydligt att den svenska handeln kommer att behöva massor med kunskap om hur rekryteringsarbetet kan förbättras i framtiden, hur kunskapsöverföringen kan utvecklas i företagen och mellan företag och hur framtidens företag skall hantera kompetensbehov och omställningsarbete. Det faktum att handeln under lång tid haft en låg utbildningsnivå jämfört med andra branscher håller på att bli en av näringens stora akilleshälar. Ungefär så gick mina tankar när jag lyssnade på Reinfeldts analys av sysselsättningstrenden och hur våra arbeten kommer att förändras. 


Foto: Borås Tidning

//Malin Sundström


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar