tisdag 7 juli 2015

Handelsforskning mår bra av breddning

Ibland hörs röster som hävdar att handelsforskningen måste bli mer specialiserad och att den bör bedrivs ur ett fåtal ämnesperspektiv. Detta för att den ska kunna bli riktigt excellent. Det fick jag bland annat bevis på när jag deltog i den europeiska handelskonferensen EAERCD för några dagar sedan. Man använde samma modeller och metoder som man gjort sedan lång tid tillbaka. Och resultaten av forskningen var heller inte särskilt överraskande. What you see is what you get, var ofta en tanke som slog mig när jag deltog på konferensen. För jag tror nämligen att handelsforskning skulle må bra av breddning. Och skälet är att jag tycker att forskning som bedrivs måste komma till nytta och användning för många. Då måste forskningen också vara öppen för andra ämnesdiscipliner, öppen för nya influenser. 

När det gäller handelsforskning så är det viktigt att näringslivet får ta del av forskningsresultaten så att de kan växa, bli mer effektiva och lönsamma samt konkurrenskraftiga. Handelsforskning kan också göra arbetsmiljön bättre för medarbetarna, förändra arbetsprocesser och arbetsmiljöer och på så sätt bidra till ett bättre arbetsklimat. 


Men det finns samtidigt många olika intressenter som har nytta av handelsforskning. Utmaningarna som kommer av en förändrad bransch är viktiga ur ett samhällsperspektiv och ibland glöms det bort att handeln är en näring med stor samhällsbetydelse. Digitalisering och en ökad urbanisering har gjort att handelsnäringen kan spela en avgörande roll för samhället i framtiden. En ökad segregering mellan landsbygd och storstad kan motverkas genom en livlig och konkurrenskraftig regional handel som gör det möjligt för människor att bo kvar på en plats. Handeln skulle kunna utveckla smarta tjänster för äldre konsumenter med t.ex. hemleverans av dagligvaror. Men för att lyckas med sådana utmaningar behövs mer forskning och bredare forskning från fler ämnesdiscipliner. 



Det är också handelsnäringen som ökar attraktionen av olika platser och bidrar till att livskraftiga regioner i Sverige kan fortsätta utgöra en viktig drivkraft för tillväxt. Ett sådant exempel är Malmö och Hyllie där näringsliv, fastighetsbransch, stad och handel i form av Emporia, gemensamt utvecklat staden och en ny framsida i söder. Det finns mycket kunskap från sådana samverkansprojekt som bör studeras vetenskapligt och som kan leda till ny kunskapsproduktion till nytta för samhälle och andra näringar.

Nicklas Salomonson och Karin Ekström i ett forskningsprojekt om återvinning av kläder vid Högskolan i Borås
 Foto: Lena M Fredriksson


Globaliseringen medför också utmaningar i varuflödena vad gäller komplexitet, transparens och spårbarhet. En ökad miljömedvetenhet och möjligheten att kunna spåra produkters ursprung kommer att utmana informationshanteringssystem och arbetsprocesser samtidigt som behovet av återvinning och återanvändning av material i cirkulära produktionsmetoder kommer att ställa helt nya krav på handelsnäringen. Ur ett samhällsperspektiv är det tydligt att handeln är den aktör som skulle kunna spela en avgörande roll för att styra konsumenters beteende och beslut mot en hållbar konsumtion. Men då behövs mer kunskap om köpbeteende, konsumtion, butikens roll i samhället, handelns möjligheter att utveckla användbara informationssystem till konsument och innovationsforskning som bidrar till hållbara butiker och moderna varuförsörjningssystem. Det behövs också kunskapsinslag från kreativa ämnen och entreprenörskap, mer antropologi och sociologi. 

Mycket talar således för att handelsforskningen skulle må bra av att breddas. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar