tisdag 28 januari 2014

Labbet för framtidens shopping

Den 24 januari uppmärksammade Borås Tidning Handelslabbet med en stor artikel. Eftersom många hört av sig efter att ha läst den tänkte vi här förklara lite mer om de piloter som är på plats och som vi använder i olika tester.




Foto: Anna Bengelsdorff
QR-KODER OCH RFID-TAGGAR

I labbet taggas alla fysiska produkter med en RFID-tagg och en QR-kod. Eftersom de flesta IT-piloter är konstruerade med RFID-tekniken som bas är den taggen viktigast. Ibland märker vi också produkterna med en QR-kod. Det görs när vi vill testa hur konsumenter interagerar med sin smartphone och hur de beter sig när det gäller att handla elektroniskt. I labbet används taggarna som en slags produkt-DNA, eller en ”smart prislapp” där vi med hjälp av programvaran kan ge kunden olika typer av information om varje produkt. Vår systemutvecklare på SIIR, Björn Dahlstrand arbetar med varianter och utveckling av befintliga piloter så ofta han kan. Nedan presenterar vi två av våra befintliga piloter som testats och testas i labbet:


MAGIC MIRROR

Den magiska spegeln som finns i labbet består av en programvara och en Kinect-kamera (samma som man har till tv-spel i hemmet) och en dator. Programvaran kommer att byggas ut så att våra RFID-taggar också fungerar när kunden ställer sig framför ”spegeln”. När kunden ställer sig framför spegeln ser man en bild av sig själv och aktiverar sin spegelbild med hjälp av uppsträckta händer. I marginalerna på spegelbilden ser man olika produktval och verktyg. Produkterna är kläder och accessoarer som man drar framför sig. På det sättet kan man se hur plaggen ser ut på sig själv.

Det som behöver testas är först och främst hur individer uppfattar den här programvaran. Ger den något mervärde för kunden? Hur ska den användas för att ge ett önskat mervärde eller en konkret nytta? Vad behöver förändras i befintligt program?

Vi vill också lägga på RFID-tekniken till programvaran för Magic Mirror så att man kan prova ett plagg på riktigt, men via taggen, få information på spegeln i vilka fler färgvarianter plagget finns, och prova dessa virtuellt. 
Foto: Camilla Carlsson

INFOSHELF

Istället för en kassadisk har vi i Handelslabbet en informationsdisk. Den är helt obemannad och består av en disk med en dator och en stor skärm. Under disken sitter en RFID-läsare, men den ser aldrig konsumenten. Informationsdisken är ”hjärtat” i labbet eftersom det är dit kunden ska gå för att få veta mer om olika produkter. Det vi testar här är vilken typ av information som kunden vill ha, hur vi kan utveckla beslutsstödsverktyg för kunder som behöver mycket hjälp, eller då produkten är komplex. Informationen kommer från produktens RFID-tagg. 

Just nu utvecklar vi mer individstyrd information till informationsdisken. Det innebär att vi ska kunna känna av varje unik person som går in i "butiken" och rikta informationen till varje individ. 

Foto: Camilla Carlsson
Som ni säkert förstår så innebär IT-piloterna att SIIR också behöver investera i mer och mer teknisk utrustning. Till vår glädje så har bl.a. Hakon Swensonstiftelsen insett vikten av den typ av studier som bedrivs i Handelslabbet och hjälpt till med finansiering av utrustning. Skönt och bra att framförallt handeln själva är med och investerar för framtidens utmaningar!

Och avslutningsvis så kan jag helt enkelt inte hålla mig, utan måste berätta att jag fått ett hedervärt uppdrag för Nationalencyklopedin: att definiera och utveckla fenomenet "e-handel"!! Hade gärna också tagit mig an fenomenet "gubbe" men den frågan fick jag aldrig:-)

Hoppas vi ses på Distanshandelsdagen på torsdag 30 januari i Borås!







 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar