måndag 4 november 2013

Här kan du inte betala med kontanter!



Tänk så många människor som fortfarande tror att det inte kostar något att hantera kontanter. Kontanter är gratis och kortbetalningar är avgiftsbelagda. För så kan man säkert uppfatta det som privatperson. Den enda avgift konsumenten själv ”drabbas” av är ifall någon butik eller café upplyser om att kortbetalning under ett visst belopp kostar extra. Och då blir ilskan ofta stor, eftersom det är privatpersonen som får stå för en del av betalningskostnaden.


Men få pratar om att kontanter också kostar att hantera, något som svenska banker för länge sedan både insett och åtgärdat. För det är få banker idag som hanterar kontanter. Och det är minimalt med bankkunder som väljer att komma till bankkontoren som fortfarande hanterar kontanter med stora summor. Lagen om penningtvätt har förändrat svenskarnas kontanthanteringsbeteende ganska radikalt. Förr var det bankerna som stod för den kostnaden med pengahantering – idag är det handeln.


Och vad är det då egentligen som kostar undrar kanske någon? Många kostnader ligger i riskerna – risken att bli utsatt för bedrägerier och rån, vilket måste åtgärdas med investeringar i säkerhet, övervakning, teknisk utrustning och utbildning.

Egentligen skulle företag som tar betalt direkt av kunden lika gärna ta ut en avgift för att kunden betalar med kontanter – en diskussion som väckts i dagarna då Svensk Handels VD, Karin Johansson och styrelseordförande, Christian W Jansson debatterat i frågan om vem som egentligen ska stå för kostnaden då riksbanken byter ut gamla sedlar vid årsskiftet. För det är en väsentlig kostnad förknippad med att byta ut sedlar som förlorar sitt värde efter nyår. Och en väsentlig risk att hantera stora summor pengar. Här kan du läsa artikeln.


Att sedlarna ska bytas ut innebär ju också självklart en del möjligheter för handeln, det ska jag inte sticka under stol med. Möjlighet att få snurr på försäljningen, få in fler kunder som handlar mer och som vill ”bli av” med sina gamla sedlar. Ett fenomen som kan liknas med turisten som varit på utlandsresa och som på hemresan gärna handlar på flygplatsens taxfree för de sista slantarna – bara för att bli av med valutan. Men frågan är om ett sådant beteende kommer att väga upp alla de risker och kostnader som handeln nu får hantera när det gäller kontanterna?

1 kommentar:

  1. För en sisådär tio år sedan läste jag en debattartikel i DN skriven av några personer på Riksbanken. De ville avskaffa tusenlapparna på grund av rånrisken. Tydligen transporteras stora mängder tusenlappar i värdetransportbilarna varje dag, men de används inte särskilt mycket (jag har aldrig ägt en tusenlapp i mitt fyrtioåriga liv). I förhållande till den volym de tar upp är därför tusenlappsbuntarna femtio gånger så begärliga som tjugolappsbuntarna.

    Jag minns att de två debattörerna blev tämligen hånade efter att ha skrivit sin artikel. Personligen tycker jag att den här diskussionen är värd att tas upp igen.

    SvaraRadera