måndag 25 februari 2013

Gästblogg: Kundkortens död ger insikt i kundbeteenden



Du drar på dig dina favoritjeans en kall februarimorgon. Tyvärr verkar jeansen krympa något för varje kvartal och nu får inte längre plånboken plats. Varför? Jo, för att den är proppfylld med kundkort och kvitton. På busshållplatsen en halvtimme senare inser du att din överfulla plånbok blev kvar på sängbordet och du får vända hem för att hämta plånboken och ta nästa buss. På väg hem från jobbet går du in i en klädbutik för att kompletteringshandla några par strumpor. Framme i kassan ombeds du plocka fram kundkortet, som över huvud taget aldrig fått plats i plånboken och som du därför glömt hemma. Eller så har du det med dig men orkar inte leta reda på kortet för så små belopp. Du går sedan förbi din vitvarubutik men går inte in för att titta på en ny spishäll eftersom vitvarukedjans poängbaserade kundkort ligger i byrålådan. Historien ovan visar hur problemfylld vardagen blivit på grund av kundkorten. Problemet är välkänt och branschorganisationer för handel och bank har då och då diskuterat införande av ett gemensamt kundkort, som du alltså skulle kunna dra oavsett om du köper mat, bensin, strumpor eller spishällar. Tyvärr har aldrig något sådant kort slagit igenom.

Foto: M Sundström

Sverige är ett föregångsland inom IT-lösningar för handel (som exempel kan nämnas att ICA är störst i världen på självscanning). Intresset för analys av stora datamängder – det som kallas ”big data” – för att se hur kunder beter sig är också väldigt stort just nu. Därför bör vi kunna dra nytta av Sveriges position som världens mest IT-mogna land och studera kundbeteenden genom att få in så stora mängder köpdata som bara är möjligt. Ett enkelt och för kunden smidigt sätt att göra det är att avskaffa kundkorten, vilket kan låta motsägelsefullt.


Min framtidsvision är följande: När det är dags att betala i en butik får du frågan om du vill ansluta dig som kund (precis som idag). Skillnaden är att du nu inte får något specifikt kort, utan alla inköp lagras per automatik i butikens databas när du drar ditt kontokort, såvida du inte trycker in knappen ”Lagra ej uppgifter”. Butikens databas kan sedan kopplas mot andra kedjors databaser för att skräddarsy erbjudanden eller analysera köpdata.

Med systemet kan du via en särskild webbsida se alla dina inköp i de butiker du handlar och får därmed en överlägsen inblick i din hushållsekonomi. Du behöver heller aldrig bry dig om kvitton eftersom dina inköp enkelt kan plockas fram från databasen.

Samtidigt ökar information om småköp (strumporna) så att handlaren kan utröna hur små köp kan leda till större. Handlaren slipper dessutom missa oplanerade sällanhandelsköp (spishällen). Dessutom kan flera kedjor samarbeta med ett gemensamt system: Den som köper en resa vill kanske ha erbjudanden om badkläder. När kunden får större incitament att betala med kort minskar också kontanthanteringen.


Det system som beskrivits ovan är idag verklighet för den som är ICA-kund. Tekniken finns alltså, och kompetens inom big data, systemutveckling och kundbeteenden finns faktiskt inom SIIR. Frågan är om viljan finns hos kunder men framför allt hos företrädare för Sveriges handlare. För min egen del vill jag gärna slippa bära omkring på en massa kundkort och kvitton. Eller att någon skänker mig ett par nya jeans då och då.


Frekvent gästbloggare//Petter Dessne

Fotnot: Diskussioner pågår just nu på EU-nivå om att konkurrera med VISA och Mastercard och på så sätt minska handlarens avgifter med 80 %: http://www.idg.se/2.1085/1.493336/dyra-kortavgifter-ska-regleras-bort

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar