söndag 2 december 2012

Den nya tankeekonomin

De av er som läser DN Debatt kan inte ha undgått höstens stora diskussion om huruvida universitet och högskolor i Sverige verkligen levererar value for money. I början av november tog diskussionen en intressant riktning då VD för Kairos Future, Mats Lindgren, utvecklade sina idéer om tänkandets hantverk. (http://www.dn.se/debatt/hogskolan-maste-satsa-pa-tankandets-hantverk)
Det som kittlar mig i hans inspel i debatten är att det ställs en riktigt, riktigt vass fråga: nämligen om högskolesektorn kan möta morgondagens behov av kompetens i ett samhälle där tänkande och förmågan att hantera komplexitet är vägen till framgång? Synen på ett kunskapssamhälle börjar förändras -och - menar Mats Lindgren och många med honom: tillväxtmotorn i framtiden kommer att vara tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig. Det här ställer helt nya krav på dagens studenter, morgondagens företagsledare och universitet.

Så hur ska vi som forskare och lärare förhålla oss till ett sådant paradigmskifte? Och vad betyder det rent konkret?

Jag tror personligen att vi bör utgå från begreppet kompetens och vad vi anser kännetecknar en kompetent student/doktorand. Under ganska lång tid har jag ofta tjatat om att universitetet inte kan leverera kompetenta studenter, men att vi kanske kan hjälpa till i någon liten del. Det har jag grundat på min övertygelse att begreppet kompetens innehåller åtminstone tre delar: kunskap, förmåga och vilja. Den första delen kan vi bidra med tack vare forskning och erfarenheter som samlats, analyserats och strukturerats i läroböcker och forskningsartiklar. Men det är den mindre delen. Den något större delen i kompetens handlar om individens egen förmåga att omsätta kunskap i ett praktiskt sammanhang. Och den ändå större delen handlar om individens egen drivkraft och vilja. Att vara motiverad, se möjligheter och känna passion. Om vi nu tror att framtidens ekonomi och samhälle kommer att kännetecknas av "den nya tankeekonomin" så kanske kompetensbegreppet som jag beskrivit det måste få ytterligare en dimension: kunskap, förmåga, vilja och tänkandets hantverk.

Rent konkret skulle en sådan fundering kunna innebära att vi i den högre utbildningen mycket tidigare måste fokusera på att både studenter och lärare/forskare för resonemang som styrs av frågan VARFÖR. Dessa reflektioner ska i sin tur vårdas och utvecklas med hjälp av kreativitet och leda fram till förslag på lösningar.

För att nå dit tror jag att vi måste bli radikalt mycket bättre på att "låna" idéer och människor utanför den akademiska världen. Skapa möten och diskussionstillfällen som inte handlar om hur saker och ting är, utan om sammanhang, kreativt tänkande och att öva sig på att tänka både snabbt och djupt. I skenet av det kanske det inte ska uppfattas som varken sensationellt eller konstigt att anställda på vissa företag får bygga med lego eller virka på betald arbetstid:-)

För att lyckas på lång sikt behöver vi alla bli duktigare på att hitta föregångarna i den nya tankeekonomin. Här på SIIR är vi väldigt tacksamma för att vi har några sådana personer runt omkring oss. Personer som inspirerar, ifrågasätter och som motiverar oss som personer och den verksamhet som byggs (tack bl.a. Paul, Pia, Roland, Anders, Marcus, Magnus, Niklas, Janne, Mats, Lars och Peder).
Och inom en snar framtid så kanske vi också får se studenter, doktorander, forskare och professorer som med passion koncentrerar sig på att tillsammans bygga färdigt The Super Star Destroyer Executor!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar