söndag 7 oktober 2012

Smedens häst och skomakarns barn

Det finns ett ordspråk som säger att "Smedens häst och skomakarns barn har de sämsta skorna", och lite så kände jag igår. Trots att mycket av min vakna tid går åt till att fundera över konsumenters köpbeslut och trots att jag är helt fascinerad av hur konsumenter beter sig när de shoppar, avskyr jag själv den aktiviteten. Det är inte helt ovanligt att jag motvilligt ger mig ut för att köpa något men kommer hem tomhänt. Skälet är ofta att jag istället för att fokusera på det som jag själv behövde köpa, har tittat för mycket på människorna runt omkring mig och blivit så upptagen av det att jag glömt bort mitt eget ärende.

Kanske är det fler än jag som känner igen sig?


Hur som helst, igår var jag helt enkelt bara TVUNGEN att fylla på i garderoben eftersom mina favoritskor gått sönder, mina enda par stövlar numera används i stallet och de enda par jeans som jag kommer i och som jag trivs i hade spruckit i en söm. Sagt och gjort - med dottern till hjälp gav vi oss ut på stan för seriös shopping. Visserligen lyckades jag hålla mig hyfsat rationell och införskaffade både ett par skor och ett par stövlar, men sedan tog det stopp. Det bästa köpet blev en ljus ullkappa till dottern. Alldeles för dyr! På tok för opraktisk och naturligtvis endast kemtvätt. Men bara känslan av att se Sofia så glad och så snygg i den där kappan tog bort alla eventuella tvivel. 
 














Människor är svåra att förstå och sån´t är livet... Om jag har tur hittar jag ett par jeans någon gång när inköpslusten inträder nästa gång:-) 

//Malin 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar