måndag 28 november 2016

Retailtouren 2016 del 1

Under en 3-veckorsperiod får bloggläsarna följa mina två kollegor Anita Radon och Pia Johansson som besöker Hongkong, Singapore och Nya Zeeland. Syftet med blogginläggen är att ge en överblick kring handelns utveckling i Asien och då särskilt hur digitaliseringen har slagit igenom inom handel och för konsumenter. Eftersom Högskolan i Borås bedriver betydande forskning och utveckling inom handeln är det extra kul att kunna dela ögonblicksinsikter direkt med er läsare och det är upp till varje läsare att förvalta insikterna. Dessa blogginlägg delas också med Borås Tidning och 7H Affärer på Handelsbloggen

Klicka här för att se filmen och fortsätt sedan att läsa första rapporten från Singapore:

Vi börjar i Chinatown på marknaden, rulltrappan från tunnelbanan tar oss direkt ut på huvudstråket Som varje dag slås vi av värmen men också av hur rent det är och även spatiöst. Gatorna är breda och rymmer butiker, framställda varor på gatan som leder besökaren in till butiken, inte olikt en uteservering men med varor av alla dess slag.


Vi får fritt spatsera och ingen som drar i oss och mer eller mindre tvingar oss in i butiken, handlarna lockar med varor men det är mer av relativt artiga erbjudanden om att gå in i butiken och se vad de har. Priserna är mer eller mindre fasta och vi ser under vårt besök ingen som prutar.

Även Chinatown Food Street är extremt ren och restauranger samsas med uteserveringar och food court. Det i särklass konstigaste beteendet vi ser är mannen som matar hela sin familj från samma tallrik. Vi har svårt att sluta stirra och sippar vidare på vår färska kokosnötsjuice.

Nästa gång rör vi oss från marknad till den 2.2 km långa shoppingparadgatan Orchard Road.

fredag 25 november 2016

Framtidens handel

Att se visioner framför sig är svårt och det är inte alla förunnat att tydligt se in i framtiden och kunna föreställa sig hur den ska se ut. Men vi slutar aldrig försöka. Vi samlas och pratar, diskuterar, debatterar och ibland blir det något av allt arbete. Ibland blir det ingenting. I de fall då det oftare blir något har man skapat en gemensam bild. Och i ett sådant arbete kan man ta hjälp av en illustratör eller en konstnär för att kunna kika in i framtiden. Det brukar bli fantastiska bilder som skapas. I Borås har vi en byrå som är skarpa när det gäller den typen av arbete: Nilsson CRWTH Reklam & Designbyrå. De har bl.a. varit med och tagit fram visionen som ska bidra till att dubbla Borås turism - Adventure Borås - Norra Europas bästa och mest spännande äventyrsland.
Foto från CRWTH.s hemsida










Nedan ser ni en fantastisk gestaltning av Framtidens handel - en tolkning gjord av  Tomas Nilsson på CRWTH efter att ha tagit del av flera handelsforskares förutsägelser om handelsutvecklingen, både nationellt och i Sverige. Det var ett forskningsseminarium som arrangerades inom ramen för Swedish Institute for Innovative Retailing vid Högskolan i Borås år 2014 där det fanns handelsforskare från Lunds universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan i Göteborg, SIIR och Oxford University.



Nu tänkte vi ge er bloggläsare förmånen att få se hur hela processen fram till färdig tolkning gestaltade sig, så håll till godo. Ni kan säkert läsa in en hel massa i dessa bilder som sammantaget illustrerar Framtidens handel. Själv är jag lite förtjust i hur människans sinnen är så centrala samtidigt som vi också påminns om människans föränderlighet och evolution i ett lika snabbt skiftande handelslandskap där teknik blandas med konsumentkrav, överflöd och politik tillsammans med affärslogik och onda och goda människor. Men människan är central i handeln. Det gillar jag! 





















Vill ni ha ett eget litografi på konstverket så går det bra att beställa inramat hos CRWTH - klicka på den här länken. Eller skicka ett mail till Per Anders på: info@nilssoncrwth.se 


//Malin Sundström





tisdag 22 november 2016

Handel + e-handel = D-handel?

Som Boråsare är man van att höra snacket om e-handeln och hur man tror att den traditionella handeln så småningom kommer att utplånas. Men är det verkligen så enkelt? Ska vi konsumenter verkligen behöva välja mellan att bara handla online eller fysiskt?

Jag tänkte på det senast häromdagen när jag såg en annons i pappersupplagan av Borås Tidning. Annonsen var från ett företag som jag associerade med just e-handel och eftersom jag gick i julklappstankar surfade jag direkt in på företagets hemsida via mobilen. Jag letade och letade efter produkten jag sett i annonsen men till min besvikelse hittade jag ingenting. Jag slog upp tidningen igen eftersom jag tänkte att jag sett fel. Till min förvåning kunde jag i det finstilta utläsa att det inte var på företagets hemsida erbjudandet gällde utan i den lokala butiken. Företaget som jag så klockrent trodde var ett e-handelsföretag hade alltså startat en fysisk butik i Borås. Varför kan man undra?
 

Jag har inget direkt svar på den frågan, men jag har en teori. Nämligen att det snart inte längre kommer att vara möjligt att skilja på den ”digitala världen” och den fysiska. Digitala verktyg integreras allt mer och mer i den fysiska världen så som vi känner till den. Jag kan gå in i en fysisk butik och komma ut tomhänt men med vetskapen att jag via min mobil genomfört en köp och att den produkten snart kommer att ligga i min bagagelucka. Det kommer dessutom min mobil att berätta för mig sekunden bagageluckan öppnas eftersom den kommunicerar med min bil.

På samma sätt som digitala verktyg utvecklas tror jag också att fysiska element kommer att integrera e-handeln. Det är trots allt fortfarande otroligt få saker som slår mänskliga möten när det gäller att skapa relationer och förtroende. Den så kallade magkänslan, som ofta är avgörande när du står inför ett val, baseras i de flesta fall på fysiska upplevelser och känslor associerade till produkten eller varumärket.

Min poäng är dock inte att alla renodlade e-handlare ska börja starta fysiska butiker, utan att man borde sluta skilja på e-handel och handel. Och man ska definitivt inte kalla e-handel för digital handel. Det är fortfarande handel vare sig det är online eller fysiskt. I en tid som denna kanske man istället borde börja kalla allt för digital handel och arbeta mer med att skapa en sömlös upplevelse av företaget eller varumärket. En upplevelse där den digitala världen är lika verklig som den fysiska.

//Gästbloggare Sofia Norén
 

torsdag 17 november 2016

Handeln kan lära sig av populärkultur och besöksnäring

Att detaljhandeln måste förnya sig är nog många överens om. Inte minst därför att det blivit en försäljningsdriven bransch som kämpar med tillfälliga marknadsförings- och försäljningskampanjer, färre butiksbesökare, lägre konvertering och global konkurrens på nya marknader. Handeln har länge arbetat med belysning, musik, färger och inredning, produktutbud och butikdesignsplanering. De har investerat hårt i varumärkesvärde, interaktiv kommunikation via sociala medier och arbetat med insamling och analys av transaktionsdata. Med andra ord, branschen är i stor utsträckning baserad på en produkt- och servicedominerad logik och saknar enligt många en äkta underhållningskaraktär. Det är inte roligt med handel längre. Det väcker inga starka känslor och konsumenter ägnar sig hellre åt andra saker än shopping när de söker underhållning. Det innebär att den logik som branschen tillämpar behöver utmanas och nya angreppsätt tillämpas. En perspektivskiftning som inkluderar en kunddominerad och värdeskapande processlogik. Kanske kan branschen få inspiration genom att titta på hur upplevelsebaserade konsumtionsmiljöer skapas samt hur kunders känslor spelar roll för upplevelsen av servicekvalitet?















Vi är några forskare som tror att immersiva konsumtionsupplevelser kan vara en ny utgångspunkt för design av fysiska miljöer och engagerade anställda och konsumenter. Vi tror och menar att den kunskap som kommer av populärkulturella uttryck såsom film, tv-serier, litteratur, musik och mode skulle kunna tillämpas på handelsbranschen. På senare år har populärkultur som attraktion för turisters resande väckt turismforskares intresse, där man främst gjort studier kring kommersialisering och tematisering av den fysiska miljön, skapandet av genuina och immersiva upplevelser genom interaktion mellan människor och miljö samt konsumenters (fans) engagemang på nätet. Centralt för skapandet av dessa upplevelser är upplösande av gränsen mellan verklighet och fiktion, även kallat hyperrealitet.
En viktig grundsten vid produktion av populärkulturella attraktioner är att skapa en känslomässig bindning mellan konsumenten och attraktionen/den fysiska platsen. Utgångspunkten för denna bindning är att utnyttja konsumentens existerande känslor till det populärkulturella fenomenet. Det är ofta inte platsen i sig som utgör motivet till besöket utan den fiktiva mytologi som platsen är associerad med. På så sätt skapas en attraktion genom nyttjandet av de fiktiva egenskaperna (fenomenets mytologi) med den verkliga miljön Detaljhandeln kan kanske lära sig från detta angreppssätt genom att skapa en känslomässig koppling mellan sina kunder och till exempel det varumärke som de säljer såväl som att införliva symboliska, mytologiska och storytellings element i den fysiska miljön som kunderna har en känslomässig bindning till. Centralt för engagemang är att samskapande av upplevelser tillsammans med konsumenter. Detta samskapande av värde finner man oftast i kund-till-kund interaktioner där konsumenter utvecklar och delar information mellan varandra av personliga skäl. Man vill dela sina upplevelser, tipsa vänner och berätta om hur glad/nöjd/uppfylld man är av något. Nära kopplat till denna nivå av konsumentengagemang är begreppet fans. Fans är personer med ett stort intresse, kunskap och känslomässig koppling till ett objekt. Ofta är begreppet associerat med ett populärkulturellt uttryck men kan överföras till att vara fan av ett företag eller ett varumärke. Grupper av fans, så kallade fandom, är sociala nätverk med en stark känsla av kamratskap, passion och interaktion både online och IRL. Vissa fandom ser sin relation till objektet som en förlängning av sig själv och/eller en stor del av sin identitet. Detaljhandeln kan utnyttja detta fenomen genom att möjliggöra plattformar för sådant utbyte och i förlängningen skapa högt konsumentengagemang som kan liknas med fandom med faktiska känslomässiga bindningar till företaget och/eller varumärket.

Vi menar att handelsbranschen behöver ny typ av kunskap och är övertygade om att det vi beskrivit ovan är en spännande kunskapsväg att gå. Vi tror t.ex. att branschen skulle kunna lära sig mycket mer om hur tillfälliga pop-up butiker kan designas för maximalt immersiva kundupplevelser och på det sättet bli en viktigare partner till konsumenten som idag lockas av så många andra aktiviteter än handel. Håll därför tummarna för oss när vi ansöker om ett forskningsprojekt hos BFUF/Handelsrådet i november, för vår projektidé handlar just om dessa saker.  

SIIR gm
Anita Radon, Christine Lundberg, Stavroula Wallström, Sara Hjelm-Lidholm & Malin Sundström

tisdag 15 november 2016

Han kan inte säga att han älskar mig

Ibland finns det aktörer som är så väldigt rätt ute. Som fångar samtiden klockrent och som förstår hur samtiden också kan kommersialiseras. Jag tänker på IKEA och deras lysande idé att vara där livet händer, vilket resulterat i en mångfald av uttryck. T.ex. att döpa produkter efter de vanligaste google-sökningarna. Vem skulle inte reagera kring namnet på en magnettavla: "Han kan inte säga att han älskar mig" och alla de associationer som uppstår kring namnet och produkten. Själv ser jag framför mig hur parten i ett livslångt äktenskap får sig en spark i ändan när den andra parten köper just den här produkten. I produktbeskrivningen till just den här magnettavlan får kunden veta följande: 

"IKEA är där livet händer. Den här produkten heter egentligen LUNS, men har just nu bytt namn till ditt googlade relationsproblem. Allt för att underlätta för dig där hemma. För livet utvecklas varje dag och allt, precis allt, kan bli bättre". 




Och det bästa av allt: när konsumenter skriver in den här typen av sökformuleringar på Google så VET ju IKEA att de kommer högt upp i den organiska träfflistan! Dessutom har företaget också köpt annonsplats för just dessa sökformuleringar vilket resulterar i att IKEA finns med på flera platser. I den googlade annonsen står det dessutom följande: Kan han skriva det istället? 



Fullständigt lysande tänkt och ett bra exempel på hur vi alla måste börja tänka annorlunda kring digital marknadsföring. Det handlar om att verkligen sätta sig in i konsumentens verklighet (där livet händer) och utifrån den insikten omvandla kunskap till åtgärder som stärker relationer, förhöjer kundvärden och som i fallet med IKEA och produktnamn - är humoristiska. Här är några exempel på produktnamn och kopplade produkter that made my Day: 


Hur blir man lycklig i en relation - säng


Min sambo snarkar - dagbädd




Trött på tonårsson - resväska


Vem är vackrast i världen - spegel


Den enda lilla miss som jag kan se i detta underhållande case och exempel på digital innovation är att man inte kan googla på bildsök, men det är säkert något som IKEA snart kommer att åtgärda...

Och förresten - tack för tipset Sofia Norén, som berättade det här för mig!

//Malin Sundström 



lördag 12 november 2016

Vansinnes-race med fräcka titlar


Social media manager, customer manager, online manager… Ja, listan på fräcka titlar har blivit lång i takt med digitaliseringen. Varje ny kommunikations-kanal tycks vara i behov av en ny specialist och en ny fräck titel.
Missförstå mig inte, digitaliseringens effekter när det gäller kommunikationskanaler är närmast revolutionär och bör nyttjas i allra högsta grad. Problemet är bara att dagens marknadsavdelningar inte ser det som traditionella kanaler. Nej, den digitala världen är skrämmande stor, läskigt nära konsumenten och utan några som helst skrivbord att gömma sig bakom. Klart som tusan att inte marknadsavdelningen ens vill ta i sociala medier med handskar. Det finns för mycket som kan gå fel. Därför blir lösningen givetvis rekrytering. 

Jag läste senast häromdagen en platsannons där ett företag sökte en Social Media Manager. En titel som jag bland många lockas av, så självklart klickade jag in och läste arbetsbeskrivningen. Herregud. Jag tappade hakan. Det är alltså ett stort företag som söker EN person som ska sköta ALLT med företagets sociala medier. Allt från att hitta på kreativt innehåll, fota bilden, redigera bilden, få ut inläggen i samtliga relevanta kanaler, annonsera innehållet, sökoptimera till att svara på alla kommentarer och inlägg från konsumenter. Det är alltså en person som ska sköta all marknadsföring och kundtjänst för hela världen. Rimligt, eller hur?

Min poäng är alltså inte att företag ska sluta rekrytera, men att sluta behandla digitala kanaler som något utöver marknadsavdelningens ansvar. För digitala kanaler skiljer sig inte så mycket från traditionella. Det är fortfarande människor bakom skärmarna, visserligen människor som plötsligt får lite mer balls, men människor, konsumenter, precis som du och jag. Visst, digitala kanaler kräver en viss ny teknisk kunskap men i grunden handlar det om den kommunikativa förmågan. Sen om det är på en gatupratare eller en instagram-annons. Det spelar egentligen ingen roll. Framtidens arbeten handlar inte om att rekrytera den som kan mest just nu, utan den som är villig att lära sig mest under tiden.

Gästbloggare Sofia Norén

måndag 7 november 2016

"Orka-köpen" måste innehålla annat än en produkt


För ett tag sedan mötte jag ett gäng morgonpigga och nyfiken marknadsförare på ett seminarium på Retail House i Stockholm. Temat för dagen var den digitaliserade shoppern och jag pratade om hur konsumenters beteende har förändrats tack vare våra digitala vanor. Jag underströk också det faktum att svenskar idag anser sig lida brist på både tid och energi så till den grad att det anses vara ett större problem än brist på pengar. Och när en sådan uppfattning blir tillräckligt stor bland konsumenter måste företag inse att erbjudandet måste innebära något annat än det vanliga – något som kan motivera kunderna. Och detta ”något” skulle kunna vara tidsbesparing. Det här är visserligen inte något nytt och har historiskt tillämpats i flera olika situationer, t.ex. när dagligvaruhandeln ville få kunderna att plocka varorna själva från hyllan istället för att bli manuellt betjänade över disk. Men i en digital konsumentvärld tror jag att det blir ännu viktigare att ta en plats i konsumentens hjärta utifrån erbjudandet att hjälpa kunden spara tid och energi. 


Foto: Retailhouse
Tidspressade människor idag pratar ständigt om att köp är jobbigt, det tar tid, man måste tänka igenom grundligt, man vill inte göra fel, samtidigt som man känner att man egentligen inte har den tiden att lägga ner på ett köp. Orka-köpen blir fler och fler och längtan ökar efter ett företag som kan erbjuda en helhetslösning. Jag vill inte bara ha regnkläder till mina barn, jag vill att de ska vara klassiska i design, tåliga och funktionella, märkas med barnens namn, att storleken ska vara rätt och att kläderna ska levereras direkt till Fritids och hängas på barnens krokar. För en konsument som har mer pengar än tid blir ett sådant klädköp en solklar vinst. Oändliga valmöjligheter stjäl vår tid idag och är inte alltid så uppskattade. Vi orkar inte utsättas för energikrävande valsituationer som t.ex. regnkläder till barnen. Det ska bara funka.  Och i sådana köpsituationer är det slående hur viktigt det är att som företag se till kundens hela livssituation, fundera över varför kunderna köper, hur de använder sakerna de köpt och var de ska användas. Sådana kartläggningar kan helt säkert leda till produktutveckling men också tjänsteutveckling. Varför nöja sig med att bara sälja saker, när man kan sälja lösningar på problem?


Ett annat exempel på produkt som tillsammans med tjänst ökat värdet för kunden dramatiskt är matkassen. Ni vet den där kassen där någon annan valt innehåll och bifogat receptförslag. För många familjer är detta en tacksam lösning på det som många beskriver som ”hell-hour”, den där tiden på e-m/kvällen då familjemedlemmarna kommit hem och nästan alla frågar/skriker/undrar – ”Vad får vi till middag?”. En färdig matkasse underlättar detta ögonblick dramatiskt. ”Någon annan” har lagt ner tid på att sätta ihop välsmakande recept med rätt näringsinnehåll till kunden, handlat varorna och levererat dem direkt till dörren. Det enda du själv som kunde måste göra är att laga maten. För dig som har råd är matkassen en gåva och räddare under ”hell-hour” – ett ”orka-köp” som du lyckats undvika och istället omvandlat till en ”life-saver”. 
Det finns helt klart en marknadsmöjlighet att tillgodose bland de konsumenter som uppfattar tid som den största bristvaran, men då handlar det om att kommunicera lösningen på rätt sätt. Det är livspusslet som ska lösas och det innebär som regel att produkterna som säljs också måste omfattas av smarta tjänster. Tjänster som gör att köparen sparar tid och/eller energi. Och det finns helt säkert massor med sådana mikroögonblick i konsumentens livspussel som enkelt kan omvandlas från traditionellt produkterbjudande till en ”life-saver”. Människor som reser mycket till vår huvudstad kan t.ex. f välja att resa med en tom resväska. Checkar du in på Clarion Collection Hotel Tapto så finns det en rejäl garderob där med produkter från Best of Brands, utvalda för att passa just dig. Du väljer det du vill ha helt enkelt, och slipper bekymret med att ha pack-ångest hemma. Affärsidén är grundad i insikten om att människor har ont om tid idag och att många köp som genomförs är just ”orka-köp”. Genialt? Jag vet inte, men tiden får utvisa…

//Malin Sundström