måndag 15 augusti 2016

Kommer Sverige bli första kontantlösa landet i världen?

Kontanter förlorar mer och mer mark och i Sverige till exempel, har kontanthanteringen minskat från 107 miljarder under 2007 till endast 75 miljarder idag.


Enligt en enkätundersökning gjord av forskare vid KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) tror företagen att Sverige som ett kontantlöst samhälle, kan vara en verklighet redan om cirka 10 år. Samtidigt är utvecklingen och expansionen av nya betallösningar (t.ex. att betala med mobilen) långsam vilket innebär en risk att kortbolagen kan få totalt monopol.

Vad händer med kortavgifter när Visa/Master och Amex kan ta vilka avgifter de vill? Konsumenterna kommer troligtvis att få bära denna kostnad i slutändan.

Den 7:e och 8:e April var SIIR i Köpenhamn på 4th International Cashless Society Roundtable Konferensen arrangerades av Copenhagen Business School och hade representanter från både näringsliv och akademi från Asien, Nordamerika och Europa.

Syftet med konferensen var att skapa ett forum for att diskutera utveckling, konsekvenser och hur vi påverkas av ett kontantlöst samhälle från flera perspektiv – Individuellt, näringsliv, samhälle, juridiskt och tekniskt – i olika nivåer av analys.

SIIR var representerad av Dr. Klas Håkan Alm som presenterade ’Mobile Payment Systems – A Game Changer? Detta är basen för ett papper som bland annat innehåller en ”stake holder analysis”, men som även är en inbjudan till praktik och industri att delta. Flera intressanta kontakter knöts för att fortsätta SIIR:s arbete. Detta kommer ha en enorm påverkan på handeln och vi på SIIR ser oss som en viktig del i denna utveckling.

Du kan läsa mer om vad jag presenterade här.

/Dr. Klas Håkan Alm, forskare vid SIIR




tisdag 9 augusti 2016

Om test av digital teknik i Handelslabbet

Vi, Ewelina Falck och Klara Nordström, är två nybakade kandidater från Butikschefsutbildningen på Textilhögskolan i Borås och vi har fått äran att gästblogga. Under 10 veckors tid gick vi vår sista kurs vilket innebar att skriva en c-uppsats med ett relevant ämne för vår utbildning. Funderingarna var många och vi bollade idéer fram och tillbaka innan vi fastnade vid ett gemensamt ämne, teknik. Vid första anblick tyckte vi att ämnet verkade ganska tråkigt, men när vi tänkte djupare kring hur teknik av olika slag kan påverka både vardag och beteende, ökade nyfikenheten och intresset. Hur skulle det se ut om tekniken kunde ersätta den fysiska personalens arbetsuppgifter i en modebutik, och hur skulle konsumenterna se på detta? Är något sådant ens möjligt med teknologin vi har tillgång till idag? Frågor som dessa snurrade runt i våra huvuden och genom en lycklig slump i form av ett studiebesök hos Handelslabbet förstod vi att detta ämne inom detaljhandeln inte bara är aktuellt utan även forskningsbart.

Dagarna flöt iväg och skolans bibliotek blev vårt andra hem. Där tog uppsatsen form utifrån syftet att undersöka hur teknologi i en fysisk modebutik kan påverka konsumenters köpprocess och förändra den personliga servicen. För att ens kunna besvara detta behövde vi Handelslabbet; Camilla Carlsson var till stor hjälp när hon gav oss möjligheten att genomföra en undersökning med labbet som forskningsmiljö. Vi bokade in en dag, letade testpersoner och planerade vilka tekniska lösningar som skulle användas. Efter att bland annat ha läst ofantligt många vetenskapliga artiklar om begrepp såsom NFC och RFID kom dagen som vi både längtat efter och fruktat: undersökningsdagen. Detta var den centrala och viktigaste delen för uppsatsens slutliga resultat.
Ett flertal testpersoner fick gå en mini-shoppingrunda i labbet, som för tillfället var uppbyggt som en butik, men saknade bemanning. Uppgiften för testpersonerna var att hitta två plagg och ta med dem till provrummet. Väl där hade de möjlighet att med teknikens hjälp, i form av en pekskärm, komma åt produktinformation om plaggen de valt. Därefter kunde de genomföra sina köp via en mobiltelefon som var placerad vid betalstationen. Testpersonernas respons på shoppingrundan var övervägande positiv; detta i form av kommentarer om att de upplevde att tekniken var smidig att använda och att den underlättade köpprocessen.


 Dagen var över och den svåraste och om inte tyngsta delen av uppsatsprocessen väntade på oss; att skriva en diskussionsdel och komma fram till en slutsats. Trots detta var vi i extas; det enda vi kunde tänka på var vilken tur vi hade haft som kom i kontakt med Handelslabbet och Camilla, som gjorde hela vår uppsats möjlig. Den första juni var vår officiella examensdag. Uppsatsen var inskickad. Kontentan av vår forskning visade oss att de lösa funderingar och tankar vi hade kring att shoppa och genomföra köp i modebutiker inte bara var rena spekulationer, utan är något stort som med all säkerhet kommer implementeras och bli till verklighet i detaljhandeln.

Låter detta intressant? Läs då gärna hela vår uppsats som finns publicerad på DiVA, direktlänk

Två månader senare befinner vi oss i olika städer med olika jobb och tankar kring framtiden, men en sak finner vi gemensamt: att skriva c-uppsats är tungt, fruktansvärt, stressigt och riktigt roligt. Denna erfarenhet och framförallt vetskapen om att vi forskat kring något stort och relevant bär vi med oss hela livet. Återigen; ett stort tack till Camilla och Handelslabbet! Ni studenter som funderar på att forska om ett liknande ämne - gör det! Ta chansen och gör det via Handelslabbet; de erbjuder fantastiska möjligheter inom teknik och detaljhandeln. Stort tack från oss! Ha det gött!

/ Ewelina Falck och Klara Nordström

fredag 5 augusti 2016

Att bli digital och våga testa nytt kräver mod!

Fick en intressant fråga häromdagen kring mitt förra inlägg här på Retailing Research som handlade om att även städer har ett varumärke. Frågan handlade om hur mindre orter ska ställa sig till de utmaningar som internet-handel ger. Frågeställaren reflekterade vidare över att många mindre butiker inte anpassat sig till det digitala landskapet och huruvida jag tror att det är ett måste för långsiktig lönsamhet och överlevnad.

Mitt svar var i stil med att en digital närvaro kommer vara ett måste, men att det är viktigt att skilja på e-handel och att kommunicera med sina kunder i den digitala kontexten. Att starta en e-handel är inte lösningen på allt. Att finnas och ha en dialog med kunden, där kunden befinner sig, kommer vara a och o. Var är kunden då? Hittade den här bilden på Instagram (keepcalmandhireme) tillsammans med ett intressant resonemang kring att allt fler blir passiva användare av sociala medier och istället gömmer sig i privata kommunikationskanaler som Snapchat och Messenger.

Så att hitta kunderna, för att kunna snacka med dem, kommer bli en utmaning i sig. Begreppet att mobilen är livets fjärrkontroll används allt flitigare och om man ser till den digitala kontexten så är mobilen den ”device” där kunderna är mest. Handel och upplevelser blir på så sätt aldrig mer än ett par swipe eller knapptryck bort. Så att på något sätt nå sina kunder för en dialog i mobilen kommer bli avgörande även för de mindre aktörernas överlevnad. För att påminna att man finns, inspirera och locka till ett besök på den lokala gågatan i ”byn”.
Från många håll, med all rätt, har röster höjts kring att företagen saknar den kompetens som krävs för att hänga med i den utveckling som sker. För just nu befinner vi oss där på kanten och balansera mellan hur detaljhandeln sett ut i årtionde och hur den drastiskt förändrad kommer fungera i framtiden. Men det krävs också en annan sak, nämligen mod. Tillbaka till de där enskilda, mindre handlarna på mellanstora och mindre orter runt om i landet. De har ofta fullt upp med att möta sina kunder, göra beställningar, bokföring, personal & schema, städa butiken och alla olika frågor att de sällan har tid att lyfta blicken eller titta utanför dörren. Så dessa aktörers möjlighet att sätta sig in i och utveckla sin egna verksamhet för att möta digitaliseringen är begränsad. Om man dessutom får generalisera lite så finns det säkert fler digitala dinosaurier än digitalt infödda som driver fysiska butiker på dessa orter. De är inte uppfödda med internet, med en smartphone i handen och google som det självklara alternativet när man undrar över något. Det kommer inte naturligt för dessa individer att interagera digitalt, så för dem krävs det än mer mod att våga ge sig ut på den digitala utvecklingsresan. Det händer ofta att begreppet digital dinosaurier används som skällsord, en frustration kring att de inte förstår hur revolutionerande digitaliseringen är för framtidens handel. Jag stöter på en del näringslivsidkare som skulle kunna definieras som ”dinosaurier” och har insett en sak. Om företag måste våga för att vinna i vanliga fall så behöver dessa aktörer inte bara en gnutta mod. De behöver en rejäl stake eller kanske till och med en stor dos riskbenägenhet för att överleva digitaliseringen. För som sagt, miljön för handel, dialog och upplevelser är en helt främmande värld för dem.

Därför känns det extra kul att få möjlighet att arbeta med kunder som just vågar, fast att de inte alltid hänger med på vad ”all den här tekniken egentligen gör”. Gällstad är en liten ort med kring 600 invånare som länge levt på sin textila historia. Företag som Ivanhoe, Seger och Lager 157 har sina rötter i orten och när byn hade sin storhetstid kommer busslast efter busslast om dagarna. Köpsugna resenärer fyndade bland fabriksförsäljningarna och det rikskända begreppet ”Kärringarallyt” myntades. Orten drabbades hårt av finanskrisen och ”det var bättre förr” verkar ha blivit en populär slagdänga hos både invånare och en del företagare. Samtidigt så finns det någon instinkt om att överleva. Att vakna varje morgon och fundera på vad kan vi göra bättre just idag för att vinna kunden.

I Gällstad arbetar jag tillsammans med den lokala företagarföreningen Gällstad & CO kring handelns utveckling och hur shoppingbyn återigen kan bli en tydlig och rikskänd destination. Det blev nyligen klart att vi under sensommar/höst som första handelsdestination i Sverige kommer använda Wibrick. En digital kommunikationskanal där du som företag kan ha en dialog med dina kunder med hjälp av iBeacon tekniken. Det här är mod, på riktigt! När butiksinnehavarna fick presenterat tekniken för sig för första gången satt där personer vars telefoner inte var ”high tech” nog att kunna fungera med tekniken. Det kvittade! Det var självklart att vi skulle testa ändå!
Är kunderna redo, vet inte! Är vi redo, vet inte! Men det är bara att testa! Vad är det värsta som kan hända? Att det blir fel. Vi får göra en pudel, så länge vi i vår kommunikation till kunderna varit relevanta och försökt vara så träffsäkra som möjligt så har vi gjort vad vi kan. Att vara först ut med något behöver ju inte automatiskt innebära succé men mycket handlar också om att ha modet och orken att hålla ut. Vi vet ju alla att Rom inte byggdes på en dag! Testet är planerat att gå live i samband med ortens årliga folkfest Gällstad-dagarna 20-21:e augusti och i första steget kommer det vara året ut. Jag beundrar aktörerna i Gällstad att de både vill och vågar satsa på sin bygd. Nu när det dags att återigen väcka liv i den lilla textilorten!

/Tanja Olsson, Projektledande retailkonsult inom handels & destinationsutveckling

måndag 11 juli 2016

Vilken grej - Almedalen 2016 med SIIR!

Vi är nu på väg hem från Visby & Gotland och känner oss allt lite trötta.  Det har varit intensiva dagar med egna arrangerade seminarier, upp & nedpackning  av vårt Handelslabb, möten med intressanta personer, mycket skratt och lite sömn.

När vi nu summerar kan vi konstatera att det gått långt över förväntan.
Att sätta mål inför en aktivitet som Almedalen är inte helt enkelt. Har du dessutom inte varit där förut så har du inget att jämföra med och det gör det inte enklare. Men, vi kan redan nu konstatera att vi klarat målbilden. Vad har vi då gjort kanske en del undrar? Det kändes nästan som "alla" var där, men riktigt så är det ju såklart inte.

SIIR hade valt ut tre intressanta seminarieämnen och dessa var:
-    Dataanalys är nyckeln till en konkurrenskraftig handel
-    Framtidens handel och digitalisering
-    Konsumentinsikt - nyckeln till framgång.
Vi var inte ensamma om att diskutera dessa ämnen under veckan utan kan helt klart konstatera att dessa ämnen är i allra högsta grad intressanta, för de påverkar så många och det skapar mycket intressanta frågeställningar.


Att ha bra paneldeltagare och moderatorer är såklart viktigt för att skapa en bra dialog och genom mixen av deltagare i våra seminarier fick vi fram just de intressanta dialoger vi eftersökte.
Panelen vid seminariet om Dataanlays: Anders Glemfelt (Borås Stad Näringsliv), PA Prabert (mySafetyGroup), Lena Strålsjö (Handelsrådet), Tore Thallaug (Swedma)
Dataanalys är ju ett ämne som diskuterats under lång tid, men är fortfarande lika aktuellt. 90% av all data som finns har producerats de senaste två åren. Hur använder företagen egentligen sin kunddata idag och hur mycket fokus lägger de på att använda "rätt" data för att ska skapa förståelse för hur beslutsprocesserna ser ut? Vi kan utifrån panel-diskussionen konstatera att det finns mycket kvar att göra. Panelen diskuterade bl a den personliga integriteten, hur mycket data vill vi som konsumenter dela med oss av innan det känns "creapy"? De företag som väljer att jobba med sin data för att lära känna sina kunder och som väljer att "riva murar" internt mellan sina avdelningar, är de företag som kommer att lyckas framöver. Att arbeta med data är inget enbart för IT avdelningen eller enbart för försäljningsavdelningen, utan det krävs att alla inom företaget är engagerade och förstår hur viktig konsumenten är.
Panelen vid seminariet om Framtidens handel: Magnus Lenngren (Collector Bank), Tomas Eneroth (Gruppledare för S i Riksdagen), Andreas Hedlund (Handelsrådet), Christer Hernestig (Tactel)
Framtidens handel, hur kommer den att se ut? Ja, det är ju inte direkt en enkel fråga att svara på.
Det som vi med säkerhet vet är att konsumenterna kommer att kräva alltmer. Företagen måste våga testa nya digitala verktyg, men det handlar då inte om att ersätta personalen i en butik utan som ett komplement.
Några av paneldeltagarna:
Thomas Enerot, gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen:
– Arbete inom handeln är inte enkla, utan de kräver allt mer utbildning och en allt högre kompetens.
Andreas Hedlund, Handelsrådet:- Det behövs mycket mer forskning och behovet ökar i takt med handelns förändring.

Konsumentinsikt är såklart starkt kopplat till den kunddata som företagen har. Detaljhandelskedjornas kundklubbar är en stor källa till data och där finns det ofta mycket stora datamängderna och det handlar om att kunna urskilja mönster. Företagen måste aktivt föra en dialog med sina kunder för att lära och förstå. Det handlar om att företagen kan utveckla sina erbjudanden utifrån kundernas olika personligheter. Det är många olika beteenden som påverkar köpbeslutet, inte enbart det kognitiva.
Panelen vid seminariet om Konsumentinsikt: Anders Glemfelt (Borås Stad Näringsliv), Magnus Roos (föreläsare), Meg Tivéus (Styrelseproffs), Tobias Åbonde (Bring), Jonas Ogvall (Svensk Digital Handel), Tommy Hansson Strand (Volvo Cars)
Många företag arbetar idag aktivt med att hitta möjligheter att använda ny teknik för att underlätta för sina kunder, för att ge mer tid över till annat. Ett lysande exempel på detta är Volvo In- Car Delivery, som presenterade konceptet i anslutning till ett av SIIR:s seminarier. Ett oerhört spännande koncept som ni kan läsa mer om här

Utöver våra föreläsningar visade vi upp valda delar av vårt Handelslabb. Vi på SIIR är väldigt stolta över vårt Handelslabb, som säkert flera av er besökt när ni varit i Borås. För att flytta ett labb med den inredning vi har, krävs god planering och muskler. En del teknik väger en del och kan vara ganska skrymmande och då tänker jag på skärmar och "konsoller", medan andra delar inte väger någonting alls, som te x.  ett par Tobii eye tracking-glasögon.
Många undrar ibland vad det innebär att forska inom just handel och den digitala revolution som är igång och då är Handelslabbet ett ypperligt sätt att visa på vad vi kan göra och dessutom kunna berätta om genomförda projekt.

Vårt fokus på Almedalen var främst att knyta nya företagskontakter för att skapa nya samarbeten och dessutom vill vi ju såklart att frågan lyfts om behovet av mer forskning inom handel och att mer medel går just till Handelsforskning. Att vi skapat nya kontakter är helt klart och med den draghjälp vi fått från våra paneler så känner vi också att vi fått utökad förståelse för vikten av att det behövs mer forskning inom handelsområdet.


Vi vill tacka de som gjorde det möjligt för oss att delta i Almedalsveckan:
- Borås Stad
- Eskils Tryckeri
- Vinga of Sweden
- Svensk handel

Nu tar vi på SIIR sommarledigt ett tag, men är tillbaka igen i augusti!

Ha en underbar och avkopplande sommar alla,

Hälsar Björn, Pia och Camilla på SIIR

fredag 1 juli 2016

Klädshopping online - gränserna kan övervinnas

Vi är två masterstudenter inom Fashion Management som har gjort vårt examensarbete med hjälp av handelslabbet och deras eye trackingutrustning. Inledningsvis började vi vårt examensarbete med att undersöka dagens kunder och deras köpvanor av kläder på nätet. Statistik från den svenska marknaden inom digital handel visade på en skrämmande siffra av missnöjda kunder och många returer. Detta inspirerade till att vilja undersöka vilka hinder som finns mellan kunden och deras vilja att shoppa kläder online. Vårt examensarbete handlar därför om framtidens digitalisering inom detaljhandeln och de utmaningar som påverkar aktörerna, om inte kunden har möjlighet att uttrycka sina önskemål.

Nyckeln till dagens detaljhandel inom klädbranschen ligger hos kunderna. En hållbar och lojal kundgrupp är en orsak till framgång i den konkurrensutsatta detaljhandeln. Den nya “normaliteten” är definitionen för fenomenet som berör aktörerna inom detaljhandeln och deras relation till kunderna. Dagens marknad har skiftat från att enbart sälja produkter till att också sälja upplevelser och i detta fall är upplevelserna detsamma som kundernas förväntningar, behov och begär. När det gäller marknaden inom klädshopping online finns det fortfarande några gränser som måste övervinnas. Inom den digitala miljön, där klädshopping enligt statistiken ökar, saknas fortfarande den taktila känslan av att prova och känna på plagget, vilket är det främsta hindret kunderna upplever från klädbutiker online. Produktsidorna eller “omklädningsrummen” är fyllda med information i syfte om att kompensera de hinder kunderna upplever online. Kundens intresse i en produktbild spelar en allt större roll hos klädbutikerna online då kundernas omdömen och utvärderingar enbart är beroende av webbsidans visuella delar, samt de informativa texterna såsom pris eller produktinnehåll som återfinns på webbsidans produktsida. Upplevelsen av online-klädshopping skapas av kundens uppmärksamhet av den information han/hon får från produktbilden och som skapar en positiv eller negativ kundupplevelse.

Tidigare studier presenterar detaljhandelns optimering av produktsidor online genom bl.a. förbättrade visualiseringsverktyg samt användning av produkter presenterade på alternativa sätt exempelvis en modell, skyltdocka eller utan modell. Lite forskning har däremot gjorts på studier som berör modellernas ansikte och vilken påverkan de har på kunderna och deras uppfattning av klädshopping online.

Ansiktet är, vetenskapligt bevisat, den starkaste influensen individer uppfattar. Vi ställer oss därmed frågan hur denna påverkar kundupplevelser vid köp online? Detta var frågan som vi syftade till att besvara genom vår forskning, eftersom tidigare studier inom psykologi har presenterat det mänskliga ansiktet som en distraktion från kundens uppgift att söka information om produkterna, samt starkt avgörande i att forma känslor, vilket kan skapa olika reaktioner vid just köp online.

Vår forskning syftade till att utföra tester i handelslabbet där vi använde oss av eye tracking utrustning, för att på bästa sätt kartlägga deltagarnas ögonrörelser över skärmen. Deltagarnas ögonrörelser registrerades av eye tracking utrustningen som te x. vilken information de specifikt tittade på, samt hur länge de tittade på den specifika informationen. Tanken med studien var att jämföra de registrerade mönsterkartorna, de känslomässiga reaktioner, samt mängden information som uppfattades och vilka avsikter om ett eventuellt köp kunderna hade. Det som deltagarna fick titta på var en fiktiv produktsida där modellernas ansikten var manipulerade dvs. en produktsida som presenterade en produkt på en modell vars ansikte saknades, i jämförelse med en annan produktsida där produkten var presenterad på en modell med ansikte. I SIIR`s handelslabb fick vi möjligheten att använda ett av de verktyg som idag ofta används för att studera kundbeteende inom detaljhandel, så kallad eyetracking som registrerar kundens ögonrörelser på en datorskärm

Resultatet av testerna visade på liknande mönster i båda produktbilderna. Testet visar också att den information kunden uppfattar, beror på vilka positiva eller negativa känslor de får för en produktsida, i form av uppmärksamhet, vilket kan öka sannolikheten för att köpa produkten. Baserat på detta resultat, kan vi konstatera att ansikten, med de variabler som har undersökts i denna forskning, inte påverkar kundernas upplevelse. Det kan finnas andra faktorer på produktsidorna som kan förbättra kundupplevelserna online vilket kan studeras vidare i kommande forskning. Avslutningsvis kan vi se att det finns en stark koppling till att gränserna mellan nätbutiker och traditionella klädbutiker kan suddas ut. För att uppfylla de behov och förväntningar som kunderna har, kan ny digital teknik användas.

Om någon är intresserad av att läsa vår uppsats, lägg gärna en kommentar i fältet nedan, så ordnar vi så att du får ett ex.


Mirela Lungu & Stefani Petkovic/Gästbloggare

fredag 17 juni 2016

En stad har också ett varumärke!

Att bygga ett starkt, tydligt och inte bara omtyckt utan älskat varumärke är inget man gör i en handvändning. Det innebär ett genomtänkt strategiskt arbete, en intern förståelse för vilken personlighet som ska förmedlas ut mot kunden. Vidare krävs ett kundcentrerat arbete med att successivt, dag för dag bli lite mer och lite bättre. Ni som läser den här bloggen är väl insatta i retail och hela den komplexitet som innefattas av att bygga varumärket som blir det naturliga och självklara valet för kunden.
Vi som är så insnöade, ja jag drar in er i det här resonemanget, vi förstår ju vikten av varumärket. Vikten av att skapa en relation med kunden. En dialog som innebär utbyte. I ett av mina pågående projekt, frilansar som retailkonsult, har jag fått möjligheten att få insikt i arbetet med en helt annan typ av varumärke än jag är van vid. En stads varumärke. Om det inom detaljhandeln är utmanande att bygga en personlighet som inte bara säljer produkter utan som engagerar konsumenten, fundera då på det här. Hur bygger en stad en så tydlig och engagerande relation med både invånare samt besökare att staden i sig lyckas bli ett varumärke? Hur skapar man en så stark, enhetlig bild av staden och dess utbud av konsumenterna vet vad de kan förvänta sig av staden. I nästa steg hur överträffar man dessa förväntningar för att skapa en extraordinär upplevelse av staden? Nyligen utsågs årets stadskärna 2016 och det var Varberg som stod som vinnare. I motiveringen lyftes det helhetsgrepp som tagits kring att stadens själ och kärna som destination, att ta tillvara på kultur och historia men samtidigt vara nytänkande och innovativa. Mer information om utnämningen hittar ni här. Min bild är att Varberg har börjat tänka och se sin stad som just ett varumärke, en destination som ska fyllas med känslomässigt engagemang och associationer som lockar både besökare och invånare. 

När man bygger ett varumärke inom detaljhandeln är det många kockar i soppan. Det finns många olika touchpoint som påverkar kundens uppfattning om varumärket. Sortiment, kundtjänstens bemötande, butikernas layout, e-handelns utformning och logistiken som säkrar att varorna kommer i tid med mera, med mera, med mera. Ett komplext arbete, men i jämförelse med arbetet med en stads varumärke vågar jag påstå att komplexiteten då höjs ytterligare någon nivå. För det som är den allra största fördelen med att bygga ett företags varumärke är att alla inom bolaget förhoppningsvis arbetar åt samma håll med samma mål. Det bör finnas en tydlig avsändare, företaget och på så sätt även en tydlig ägare av varumärket. Företaget!

Men tänk då på en stad.  Vem äger en stads varumärke? Vilka aktörer är medskapare i varumärket och hur får man alla att sträva efter samma mål. Kommun, näringsliv, handlare, turismverksamheter, invånare, samhällsservice, lokal media – ja alla är ju kockar av den här soppan. Skapare av stadens varumärke. Samtidigt har de flesta aktörerna dessutom har ett annat varumärke att ta hänsyn till, sitt egna. Sin verksamhet, sin dagliga business och hur den ska utvecklas. Det är många bitar som ska passa in i helheten. För att skapa en tydlig destination, ett varumärke för en stad blir dialog och samverkar mellan alla medskapare viktig. Men vem driver dialogen, vem connectar medskaparna och tar ansvar för samverkar? Tillbaka till ägarfrågan, för den som äger varumärket måste vara den som driver utvecklingen.
 
/Tanja Olsson 

torsdag 26 maj 2016

Digitalisering – den 4:e industriella revolutionen

Jag var nyligen inbjuden till diskussioner i en Think Tank runt digital innovation. Mycket intressant och inspirerande halvdag som leddes av HiQ och MAQS Advokatbyrå i Göteborg. Att digitalisering är ett område på ständig framfart med både enorma möjligheter och utmaningar gör att det också är intressant att återkomma till ämnet i mina bloggposter med jämna mellanrum.

Digitaliseringen beskrivs ofta som den fjärde industriella revolutionen med stora effekter på hela vårt samhälle. Handeln är inget undantag. Möjligheterna att förflytta sina positioner till nästa nivå har väl aldrig varit större än i skrivande stund. För den som är ett produktorienterat företag har plötsligt fått potentiella superkrafter att skapa en tjänstebaserad affär med helt nya intäkter när kunderna kan ges ökad och bättre service/upplevelse genom digitala tjänster. Och det är kunder = människor allt handlar om. Utan en människocentrerad approach kommer inte digitala tjänster och koncept lösa människors verkliga problem och således inte leverera riktigt så konkreta värden som är möjligt. Det räcker att gå till e-handeln. Det var inte tekniken som drev denna beteendeförändring hos oss människor, däremot var tekniken en möjliggörare i skiftet från gammalt till nytt.

En av de viktigaste komponenterna i digitaliseringen framöver kommer att vara Internet of Things – sakernas internet. När alltfler saker kopplas upp och kan kommunicera med varandra, våra smarta hem utökas etc. kommer handel att förenklas ur flera perspektiv. Amazon Dash Button eller Volvo In-Car Delivery, som jag tidigare bloggat om, är bara några tjänster som förenklar konsumenters vardag. Både när det gäller information, inköp och leverans. Det senaste exemplet är ett pilotprojekt mellan ICA, PostNord och Glue Smart Lock där mat skall levereras direkt in i konsumenters kylskåp. Allt tack vare Glues digitala lås där smartphones blir dörrnyckel med hjälp av en särskild app. Precis som jag skrev i mitt förra blogginlägg är mat tacksamt är göra sådana här piloter med då det är varor vi handlar väldigt frekvent.

Framförallt skapar den här typen av digitala och uppkopplade lås möjligheter för leveranser i stort när mottagaren inte längre behöver vara tillgänglig för att få sin vara. Enkelt och bekvämt! Naturligtvis är detta en potentiell ”game changer” för hemleveranser. Att lika gärna kunna leverera ett par skor eller en möbel direkt i hemmet utan konsumentens närvaro, men även kartan för företagsleveranser skulle kunna ritas om. Parakey är en annan spelare som fokuserar på att kunna öppna dörrar digitalt men som mer riktar sig mot just företagsmarknaden. Detta skulle kunna skapa förutsättningar leveranser på helt andra tider för vissa verksamheter än vad som normalt sker idag. Digitala låslösningar skulle alltså kunna förflytta transportarbete till andra tider på dygnet än när gemene man är vaken och skapa både individuella och samhällsmässiga värden utifrån flera olika perspektiv.

En av de mest intressanta aspekterna med Internet of Things tycker jag är hur det inte bara knyter ihop saker och information med varandra genom internet, utan således hela branscher på en högre nivå. När raka vertikaler och silos kan kopplas samman även horisontellt skapas helt nya affärsförutsättningar. Rätt som det är kan aktörer från andra branscher än din egen bli din främsta konkurrent vilket för många blir en otrolig utmaning. Men det innebär också möjligheter för proaktiva verksamheter genom att skapa nya samarbeten och allianser med varandra horisontellt för att generera ännu större värden åt kunderna.  1+1=3 ungefär.

Det är lätt att förledas i tanken att digitalisering har teknologi som sin centrumpunkt. Men att säkerställa att vi har rätt kompetens för att möta denna enorma omställning är en av de största utmaningarna nu och framöver. Att företag förstår kraften i hur digitaliseringen kan lösa människors verkliga problem, hur affärsmodeller kommer att förändras och att sättet man skapar värde på idag inte är detsamma som imorgon. Men det stannar inte bara där. Ett företag som Kodak var mycket väl medvetna om vad digitaliseringen skulle innebära för deras verksamhet men valde att inte agera tillräckligt fort varpå förfallet var ett faktum. Kanske för att de hade en så pass ledande marknadsposition att de ansåg sig kunna vänta. Och det var inte särskilt länge sedan Gartner förutspådde att ca 20% av marknadsledare i olika branscher kommer vara utkonkurrerade av företag startade senare än år 2000, redan nästa år.

Organisationer med diverse styrelser och företagsledningar i spetsen måste alltså inte bara förstå att något håller på att hända med omvärlden, de måste också ha kompetensen och modet att agera på förändringarna. Digitalisering har parallellt sänkt trösklarna för att kunna testa och experimentera, att snabbare kunna gå från ”proof of concept” till verklig lösning utan enorma investeringar vilket är skäl nog att börja i någon ände. Och när vi människor får bättre information, service och upplevelse i stort i digitaliseringens kölvatten blir det än viktigare för företag att investera i sin kultur och sina värderingar för att möta sina kunder sömlöst. Först då börjar det hända grejer på riktigt.

En av de effekter digitaliseringen förväntas ha på samhället är att en mängd olika jobb kommer att försvinna. Dystert såklart, men man får inte heller glömma att det också kommer skapas en rad olika arbetstillfällen pga. densamma. Och att digitaliseringen för vissa branscher, yrken etc. kanske också kommer vara kritisk för att kunna bibehålla och framtidssäkra sina verksamheter för en tid till framöver. Men då får vi inte vända kompetensfrågan ryggen. Gör vi det är vi rökta.











/Markus Nyberg